Ljusföroreningar påverkar människor och djur, men det är inte helt enkelt att veta vad som är rätt ljus för varje plats – och vilket ljus som människor och djur trivs bäst i. För att kunna fatta väl grundade beslut i framtiden behövs mer kunskap.
Maria Nilsson Tengelin är fysiker och forskare inom fotometri och radiometri på RISE - Research Institutes of Sweden. Hon arbetar bland annat med mätningar av ljus, och ljusrelaterade forskningsprojekt som ligger till grund för standarder och riktlinjer kring utomhusbelysning.
– Med mer kunskap kan man ta mer avvägda beslut. Det finns inga lösningar som passar alla situationer, men utifrån de förutsättningar som gäller kan man hitta en väg framåt, säger Maria Nilsson Tengelin.
Maria Nilsson Tengelin, fysiker och forskare på RISE.
Noggranna studier
I projektet »Energieffektiv utomhusbelysning med minskade ljusföroreningar« arbetade Maria Nilsson Tengelin tillsammans med Annika Jägerbrand från Högskolan i Gävle och Alp Durmus från Penn State University, USA. Inom projektet byggdes en testbädd upp på en gång-och cykelväg i ett naturområde i utkanten av Borås i södra Sverige. Under en vecka släcktes de befintliga lamporna och tillfälliga stolpar med armaturer från Fagerhult sattes upp. Armaturerna hade olika korrelerade färgtemperaturer: neutralvit (3000 K), varmvit (2200 K) och orange (1800 K).
Varje armatur var försedd med två olika sorters optik, en som gav en bred spridning av ljus samt en skärmad, med mer ljus på vägen och nästan inget på sidorna. Därmed fanns möjlighet att undersöka olika färgtemperaturer och snäv och bred ljusspridning i olika kombinationer. Installationen utvärderades med traditionella markbaserade ljusmätningar och med en nyutvecklad metod där en drönare användes för att mäta hur ljuset spreds upp mot himlen och längre ut i omgivningen. I undersökningen fick femtiosex personer gå längs vägen, och fylla i en enkät om sin upplevelse av ljusmiljön för de olika belysningsinställningarna.
Bilden är från Simrishamn, där Fagerhults belysning lyser upp staden.
– Deltagarna fick bland annat ange vilken belysning de föredrog, och om de var beredda att göra egna uppoffringar om det gynnar miljön. Målet med projektet var att komma fram till hur man kan mäta mängden ljusföroreningar på ett tillförlitligt sätt, och hur vi kan minska de negativa effekterna av utomhusbelysning, samtidigt som ljusmiljön blir tillräckligt bra för människor, berättar Maria Nilsson Tengelin.
Den absoluta majoriteten av deltagarna föredrog det vita ljuset (2200 K och 3000 K) och endast en mycket liten del angav att de föredrog det orange ljuset. På frågan om man kunde acceptera annan belysning av miljö-/energiskäl ökade andelen som kunde tänka sig orange belysning.
– Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan.
"Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan." Maria Nilsson Tengelin, RISE
En ny mätmetodik
Nästa samarbetsprojekt handlar om vidareutveckling av metodiken för mätningarna. Målet är att utveckla en ny metod för att bedöma och mäta ljusspill i urbana skyddsvärda miljöer och vattendrag.
– Vi tittar på vilka punkter, med vilka parametrar och hur många mätningar man behöver göra för att det ska bli noggrannhet och tillförlitlighet för att bedöma ljusets miljöpåverkan.
Projektet handlar också om att definiera vad som bör stå med i en standard. I nuläget mäter man ljuset med fokus på hur det fyller sin funktion för människor – på vägbanan och hur det reflekteras i mötande människors ansikten – och för att det inte skall vara bländande eller störande för människor i omgivningen. Man mäter dock inte spilljus i de geometrier och nivåer som kan vara av betydelse för djur och växter. Grunderna till dagens standarder är satta utifrån gränsvärdena för människors upplevelse men de nya tröskelvärdena behöver relateras till djur och natur.
– Många har väldigt goda ambitioner men vi har ännu inte tillräckligt underlag för att tala om hur de ska mäta, eller ens vad de bör förhålla sig till. Det genomförs många ekologiska studier varje år men de är ofta inte utformade så att resultaten kan användas för att planera belysningen. Med nya riktlinjer och en genomarbetad standard skulle vi få bättre förutsättningar, och förhoppningsvis göra stor skillnad, avslutar Maria Nilsson Tengelin.
Detta är del två av tre i vår artikelserie om Bioinclusive Lighting - läs del ett här. Nästa gång får vi träffa Henrik Sandqvist, produktchef för utomhusbelysning på Fagerhult, som berättar om hur vi anpassar våra belysningslösningar för att möta behoven hos både människor och djur.
Annika Jägerbrand (Högskolan Gävle), Maria Nilsson Tengelin (RISE) och Henrik Sandqvist (Fagerhult).
Vår syn på Bioinclusive Lighting
Rätt ljus, på rätt plats, i rätt tid. Med Bioinclusive Lighting vill vi göra det enklare att göra kloka val, se utebelysning i ett större perspektiv och inkludera ekosystemet i ljusplaneringen.
Läs merRelaterade nyheter
Fagerhults vårdrumspaneler är godkända för Medical Device Regulation
Fagerhults vårdrumspaneler är nu godkända för den nya medicintekniska förordningen MDR. ”Vi ser nyttan av att våra kunder redan nu kan erbjudas produkter som är anpassade för framtida krav,” säger Lars Handberg som är teknisk produktchef för medicinska försörjningsenheter. Det gamla medicintekniska direktivet MDD, Medical Device Directive, har ersatts med nya förordningen Medical Device Regulation, förkortat MDR. Övergången bland leverantörer måste ha skett senast den 31 december 2028. Fagerhult börjar leverera sina vårdrumspaneler enligt MDR redan nu. ”Fagerhult påbörjade tidigt arbetet med att säkerställa dokumentation och processer enligt den nya förordningen MDR. Följden är att Fagerhults vårdrumspaneler redan nu uppfyller MDR 2017/745 artikel 22”, säger Lars Handberg. Img Som en konsekvens av detta utgår den klassiska CE-märkningen. Anledningen är att vårdrumspanelerna enligt förordningen – i det fall man väljer att följa artikel 22, modulsammansatta produkter – inte ska vara försedda med ytterligare CE-märke, (artikel 22, punkt 5) eftersom ingående komponenter redan är CE-märkta. ”Det här är inget som påverkar produktens funktionalitet eller säkerhet utan är en följd av lagskrivningen. Fagerhults vårdrumspaneler följer produktstandarden och är lika säkra som tidigare. Däremot kan det vara bra att känna till, om någon skulle reagera på att CE-märkningen inte längre sitter med på de nya produkter som levereras.”, säger Lars Handberg.
Vi sluter cirkeln och förlänger armaturernas livscykel
Det blir allt vanligare att bygga om gamla armaturer för att spara material och energi. Ibland är kärlek och tekniska kunskaper det enda som behövs för att en sliten gammal armatur ska lysa igen. Vi träffade Emma Hallman, Mathilda Holl och Andreas Ekslätt, teamet bakom ReLight på Fagerhult, för att diskutera utmaningarna med att hitta lösningar som gör det möjligt att återanvända gamla armaturer. Fagerhult genomsyras av en innovationskultur som påverkar alla aspekter av arbetet. Möjligen kommer den från grundaren Bertil Svensson, som ofta löste problem med små medel, i kombination med nyfikenhet och entusiasm. Men på den tiden var hållbarhet inte direkt något buzzword. Att använda jordens resurser på ett medvetet sätt och eftersträva hög kvalitet har dock alltid varit viktigt för Fagerhult. Idag finns ett nytt fokus på cirkularitet som tvingar oss att utmana invanda föreställningar och hitta långsiktiga lösningar. Fagerhults avdelning Bespoke Lighting Solutions (BLS) har utvecklat unika armaturer och anpassade lösningar i många år. Att renovera och uppdatera gamla armaturer är alltså något vi kan. Att återanvända och bygga om gamla armaturer för att minska klimatpåverkan har dock blivit en allt större del av vår verksamhet. I denna process uppgraderas gårdagens design och teknik utifrån dagens kunnande för att möta morgondagens krav. Citat ReLight – ge dina gamla armaturer nytt liv För ReLight-teamet på Fagerhult finns det inga konstiga frågor eller omöjliga lösningar. Varje dag tar de emot förfrågningar om specialutvecklade belysningslösningar för projekt på Fagerhults marknader. Det är en komplicerad process, men med tiden har de lärt sig att det i vissa projekt är bättre att återanvända gamla armaturer istället för att investera i nya. – För oss är armaturens kvaliteter i ljuskomfort, säkerhet och estetik kärnan i varje ReLight-projekt. På begäran räknar vi även ut om – och hur mycket – vi kan minska armaturens totala klimatpåverkan under hela dess livscykel.", säger Emma Hallman. Inom ReLight finns en uttalad vilja att spara material och energi – och göra en insats för miljön genom att uppdatera armaturerna. Alla gamla armaturer kan dock inte leva för alltid. Vissa är föråldrade och dem är det bättre att återvinna än att renovera. Img – Om omständigheterna inte uppfyller våra krav och armaturen inte kan byggas om går vi inte vidare med projektet. Vi skulle aldrig kompromissa med ljuskomfort, kvalitet, säkerhet eller armaturens utseende om det inte resulterar i en lösning av hög klass, säger Emma Hallman. På Fagerhult är säkerhet och kvalitet den röda tråden som är gemensam för alla produkter. ReLight är inget undantag. CE-märkning och testning är mycket viktiga delar av processen. – För att säkerställa den övergripande kvaliteten är den uppdaterade armaturen CE-märkt i sin helhet innan leverans. Vi vill också göra installationen på plats både smidig och snabb och det nya kitet är så nära en komplett armatur som möjligt, säger Andreas Ekslätt.