Mängden upplysta ytor tenderar att öka i Sverige, Europa och globalt och idag finns det få platser kvar som är helt opåverkade av elektrisk belysning och himlaglim.
Annika Jägerbrand forskar bland annat inom hållbar stadsutveckling samt ljusföroreningar och dess påverkan på arter och ekosystem vid Högskolan i Gävle. Hon är tongivande inom området både i Sverige och internationellt, och arbetar med standardisering som ger en riktning åt beslutsfattare kring belysning i skyddsvärda naturmiljöer.
Annika Jägerbrand, Maria Nilsson Tengelin och Henrik Sandqvist
Historien upprepar sig
I början av 1900-talet var frågan kring alltmer upplysta städer lika aktuell som idag. Annika visar ett tidningsurklipp från förra sekelskiftet då elektriskt gatljus började lysa upp Stockholm.
– Se här, man vill att det ska vara »ljust som på dagen«. Många av dessa omedvetna föreställningar genomsyrar vårt tänk även idag, hundra år senare. Idag har vi 150 000 ljuskällor bara i Stockholms stad och antalet ökar årligen. När nya områden och vägar byggs ut så ökar oftast den belysta arean, vilket leder till att fler livsmiljöer och arter kan påverkas negativt av ljusföroreningar.
En stor del av problemet är att det inte finns några gemensamma riktlinjer eller begräsningar för vad som är optimalt och rätt typ av ljus för både människor och djur.
— Vi har till exempel inga standarder som hindrar ljus över horisontlinjen för andra ljuskällor än vägbelysning, som är reglerad till viss del. Det är märkligt, för dels är det ett enormt energislöseri, dels ger det himlaglim och väldigt mycket ljusföroreningar. Det syns tydligt även på satellitbilder. Internationellt finns generella riktlinjer men de används mer sällan av beslutsfattare i Sverige.
Idag hittar man omfattande effekter och påverkan på stora grupper som insekter, fåglar och fladdermöss, men det lyfts fortfarande inte tillräckligt i belysningssammanhang och för att undvika påverkan. Annika Jägerbrand, docent och universitetslektor vid Gävle universitet.
Frågan om de ekologiska konsekvenserna av ljusföroreningar lyftes på allvar i början av tjugohundratalet. Men de första studierna var inte evidensbaserade utan byggde mer på observationer.
– Eftersom inga mätbara studier gjordes blir det svårt att publicera och jämföra resultaten. Idag hittar man omfattande effekter och påverkan på stora grupper som insekter, fåglar och fladdermöss, men det lyfts fortfarande inte tillräckligt i belysningssammanhang och för att undvika påverkan.
För att nå framåt i frågan behövs tydliga tröskelvärden och en större förståelse för hur olika arter påverkas av elektriskt ljus i mörker.
– I de internationella diskussionerna hamnar fokus lätt på astronomiska ljusföroreningar snarare än ekologi. Men det är inte riktigt samma typ av åtgärder. Astronomerna har fokus på det ljus som spills uppåt och på att använda lägre färgtemperaturer. Inom ekologi är det viktigare att inte ha något ljus alls, speciellt i känsliga miljöer och kombinera olika åtgärder för att minska påverkan generellt. Där är vi inte än.
Styrning med tredjepartsdata
Idag finns det teknik som stödjer en minskad användning av elektriskt ljus, och med styrning baserad på tredjepartsdata kan ekologiskt känsliga perioder undvikas. Belysning kan anpassas efter kläckningsperioder och när flyttfåglar är aktiva eller styras av temperaturen. Insekter är till exempel inte aktiva hela tiden, och väldigt lite när temperaturen är under tio grader.
– Det finns idag mycket information att luta sig mot om man vill undvika att störa specifika grupper. All belysning är till för oss människor, och vi behöver ändra vårt förhållningssätt från att förvänta oss att utomhusmiljöer alltid ska vara maximalt upplysta dygnet runt till att göra kompromisser. Många människor störs dessutom av spilljus i sina sovrum så det kan finnas flera vinster med mer hänsynsfull belysningsdesign.
Men belysning är en fråga som berör. Medan medborgare ofta vill ha mer belysning och ljusare utemiljöer, exempelvis runt hus eller längs gång- och cykelvägar så vill ekologer värna om skyddade arter och natur.
– För ekologer handlar det om ett tänk kring hur livsmiljöer kan bevaras naturligt mörka. Det behövs därför mer forskning i dagsläget, för att hitta en bra balans och mer hänsynsfull belysning för djur och natur, avslutar Annika Jägerbrand.
Denna artikel utgör första delen av tre i vår artikelserie om "Bioinclusive Lighting" - belysning som möter människans behov av ljus, i balans med ekosystemet. I nästa artkel träffar vi forskaren Maria Nilsson Tengelin från RISE, som berättar om den fältstudie Fagerhult deltagit i på temat.
Vår syn på Bioinclusive Lighting
Rätt ljus, på rätt plats, i rätt tid. Med Bioinclusive Lighting vill vi göra det enklare att göra kloka val, se utebelysning i ett större perspektiv och inkludera ekosystemet i ljusplaneringen.
Läs merRelaterade nyheter
Kvisten shows the way – with wood, craftsmanship, and upscaled reflectors from television sets
Kvisten is a unique luminaire where many smaller steps became a big leap towards new, sustainable solutions. With a wooden luminaire body and well-thought-out details throughout, it provides a visually neat and natural feel. And a promise of a brighter future – without compromising with either energy efficiency or light quality.– Initially, our goal was to create a luminaire with low CO2 emissions and minimal climate footprint. During the course of the work, we questioned every detail in both the process and the luminaire and when we were finished we had re-evaluated everything from the ground up, says Cecilia Niva, Product and Application Manager at Fagerhult.The result is Kvisten: a luminaire that is both innovative and traditional, built from 77 percent recycled or renewable materials. The luminaire body is entirely made of wood: pine plywood and birch veneer, and no screws or other fasteners have been used.– Our goal is for all our products to consist of at least 80 percent renewable and recycled materials before 2030. Kvisten is made from certified wood from sustainable forestry and the reflectors are reused from television sets. This is a big step in the right direction, says Cecilia Niva.To reduce Kvisten’s climate impact even more it can be equipped with Organic Response, a wireless plug-and-play system for light control. This provides just the right amount of light – and at the same time saves energy – based on where and when people are present. Even the packaging is made from recyclable materials and is completely free of EPS and plastic, and as a whole Kvisten provides both a lower environmental impact and the opportunity for more circular processes.– It became clear that when many people with different expertise are challenged to think in new ways; then really big things can happen, says Cecilia Niva. Many small changes will make a huge difference to the result. The work with Kvisten has given us knowledge, experience and inspiration – and optimism – which we take with us into future projects.
Fagerhult commits to Science Based Targets initiative
The climate change and today’s energy crises challenge us all to act anew and the need for energy-efficient and sustainable lighting solutions is increasing. Knowledge and clear targets are needed to act wisely and in the right direction. Consequently, we now take an important step on our sustainability journey by committing to Science Based Targets together with our sister companies within the Fagerhult Group.With the good light in focus, we have refined and clarified our sustainability promise – by reason of protecting the prospects of future generations and the planet. In line with Fagerhult's vision 'Light for better living', we have defined two overall sustainability targets to guide our operations towards a brighter future. We shall be the leading developer of lighting solutions that support well-being and creativity. We have committed to the Science Based Targets Initiative (SBTi), thereby setting targets to achieve net-zero emissions from our entire operations in the long term, as well as to reduce our emissions in accordance with the Paris Agreement’s 1.5 °C target. We have conducted thorough life cycle assessments to calculate the environmental impact of our products throughout their lifetime, as well as mapped our greenhouse gas emissions. Based on the knowledge of our own environmental impact, we have committed to Science Based Targets initiative, SBTi, and will adapt and set targets. SBTi is a worldwide initiative that enables companies to have ambitious targets for emissions reduction in line with the latest climate research. Now, a process will follow where we will set both short-term and long-term targets and have them validated by SBTi.– We want to be industry-leading in working towards a more sustainable future and we are now taking a big step in the right direction. By committing to Science Based Targets, we are taking responsibility for both minimising our climate impact and increasing our transparency, says Niclas Thulin, Sustainability Manager, Fagerhult.Our sustainability promise also includes long-term targets in four priority action areas; Circular solutions, Energy efficiency, Pure materials, and Conscious production. The objectives have been formulated in accordance with the UN’s global goals for sustainable development, and for a brighter future we think long-term, challenge ingrained thought patterns, and view circularity as the only straight way forward. The demand for reused luminaires is increasing and with a circular mindset, we can renew, rebuild, and upgrade existing lighting solutions within the Fagerhult concept Re:Furbish.By committing to SBTi and continuously working towards clear targets, we are taking steps towards a sustainable future – for good light through the years